Hoppa till innehåll

Istället för att lista goda retoriska egenskaper, så kan man fundera på vad en bra predikan gör med den som lyssnar. Här är mina fem favoriter:

  1. Jag blir tilltalad om en myndig, klok vuxen som har ansvar och förmågor.
  2. Den bjuder på en egen Gudserfarenhet. Mer än lärdom och fina förklaringar om vad texten egentligen betyder. Det finns något av predikantens egen brottning, kanske eget mörker, ibland endast antytt.
  3. Den ger ett nytt perspektiv, något oväntat som öppnar lyssnarens nyfikenhet.
  4. Den är omtänksamt utformad till längd och variation så att den är behaglig att lyssna till. Det märks att predikanten har tänkt på de som lyssnar när hon eller han har förberett den.
  5. Jag känner mig välkommen, vare sig jag är där för första gången eller en stammis i kyrkliga sammanhang. Därför är språket varken tillkrånglat eller överpedagogiskt.

Ser mycket fram emot att samla exempel på sådana predikningar och försöka förstå vad det är i dem som gör att de fungerar särskilt väl för åhöraren. Tips mottagens tacksamt.

%d bloggare gillar detta: